Nina Mangalanayagam
Eric Magassa
Meline Höijer Schou

Utställningen visar tre olika konstnärskap och olika sätt att gestalta identitet. Med både svärtande humor och eftertänksamma steg visar dessa konstnärer hur och varför vi behöver prata om identitet. Utanförskap ger en vilsenhet men också något som framkallar en kraft att skapa ett eget rum som kan vara spännande, vackert och mystiskt.
I vårt sökande och beskrivande av vår identitet, en slags begriplig etikett kan vara svår och ouppnåelig. Var och en av oss hamnar i situationer där en ska beskriva sig. – Var kommer du ifrån? – Vad arbetar du med? I många sociala sammanhang antas vi ha klara besked om vilka vi är. Helst definierad i korta behagliga beskrivningar som förhoppningsvis kan ett av dem kan vara en is-bräckare på festen eller nya jobbet. De sociala koderna, uniformerna och de kursiva vokalerna får gärna sammanfalla med alla de förutfattade meningarna i rummet. Ur orättvisa och negativ individualism kan förutsättningarna för identitet behöva rusta sig i försvar eller ifrågasätta normer. Gränserna för det normala är kanske svåra att peka på men den minsta avvikelsen lyser som en fyrbåk och oroar oss till hätskhet.

Мakt har ett tveeggad värde. Vi uppmanas att ta makt över vår situation utan att hävda oss för mycket för det är opassande och fult? En känner sig maktlös över styrande politiska ideologier eller brist på dem. Utanförskap kan uppstå på så många olika plan. Känslomässigt, samhälleligt men också kulturellt, ekonomiskt osv. I utställningen visas tre olika identiteter gestalta det mest värdefulla de har, deras inre väsen som gör själsliga vandringar för att finna plats. De tar plats, i världen. Du och jag som upplever utställningen Vägsjälen möter dessa konstverk i ett igenkännande eller ett kännande. De flesta av oss behöver omdefiniera oss flera gånger under vår livstid och möter många människor vid vägskälen innan vi går vidare i livet.